lördag 19 maj 2012

Let the Good Times Roll Del 4 - En bit av Rockhistorien - Albumdags

Här fortsätter serien Let the Good Times Roll.

En tidig sommarmorgon så samlades vi utanför Roxy och packade bil och släpvagn för färd mot Danmark.

Efter en del tjat hade den då 17-årige Jolle Atlagic, från The Quil (dom hette så då), accepterat att hjälpa till med trummandet på skivan.

För ovanlighetens skull blev resan mot Danmark ganska händelselös och vi kom fram till studion i Krajbjerg strax utan för Århus utan några problem.

Lars, Mulle, Jolle, Ubbe och P-son flankerade av Kurt Lassen och Kim Meinert Pedersen.

En vecka var vikt till inspelning. Vi bodde i ett sovloft ovanför studion. Dagarna i Krajbjerg förflöt ganska lugnt, med att vi vaknade runt lunch, gick ner på byn och köpte bröd hos bagaren, nybakad leverpastej hos slaktaren och den pilsner som behövdes för dagen/nattens inspelning.

Vid 13-14 snåret om dagarna dök Kurt upp och vi körde igång inspelningarna som höll på långt in på småtimmarna. Mesta materialet var redan skrivet, men ett par låtar kom till på sena nätter i studion.

Jolle provar nytt trumset i Århus
Veckan i studion förflöt utan större händelser, med vissa undantag. Arbetet med skivan fortskred otroligt bra och stämningen var på topp. En kväll när vi just startat arbetet, kom Kim in i studion och sade till oss att samlas ute i hans buss.

Väl inne i bussen satte han iväg mot Randers hållet. Han hade fått en påringning från en kompis, som råkade vara chefsljudtekniker, Peter Iversen (numer ägare) på PUK-Studion utanför Randers, en av världens mest välrenommerade studios med en otrolig klientlista. Det visade sig att man där höll på med inspelningen  av Gary Moores senaste album, men att Gary bestämt sig för att ta lite ledigt och åka hem till Irland en sväng. Därmed stod studio 1 tom, men var redan betald. Sagt och gjort, vi for dit med banden från inspelningen av låten Runaway för att mixa den.

Framme vid PUK, tog Kim och Peter Iversen över och började mixa, medan vi mest var tagna över att vara i PUK studion överhuvudtaget. I efterhand kan man nog säga att bandet inte blev helt nöjda med den mixningen som gjordes den natten, men skivbolaget propsade på att bara ha med en låt mixad i PUK, var en fjäder i hatten och eftersom vi faktiskt inte lagt oss i jobbet på plats, så var det inte riktigt läge att bråka.


Inspelningarna fortsatte i "hemma"studion endast avbrutna av att vi hade en ledig kväll, när vi passade på att fira Jolles 18-årsdag med ett ohemult intag av Tequila knack inne i Århus.

Sista kvällen innan vi skulle packa ihop oss för vidare färd hemåt, så tyckte jag och Dannesäter att vi hade varit duktiga nog för att ge oss ut på lite bus och eftersom det var Lördag så var det ju nästan obligatoriskt att festa. Dom andra var trötta och ville inte följa med, men vi hade ett litet mål. På vägen till PUK-studion hade Kim pekat ut ett hus i obygden som skulle vara en strippklubb, detta var tvunget att undersökas in the name of Rock n Roll. Dock när vi kom fram till huset så var det släckt och igenbommat, så vi tänkte att vi fortsätter in mot Randers.

Det visade sig vara ett lyckat beslut. Redan när vi körde in mot Randers så såg vi en lång pub-gata med massor med hak längsmed och partajande folk som fyllde hela gatan. Efter en snabb parkering så tog vi oss an detta party mecka och hamnade snart på en liten skön krog som visade sig vara ett stamhak för traktens bikers och den lokala Hells Angels klubben i synnerhet. Det blev en fantastisk kväll av barhoppande och drickande.

På morgonen för avfärden, när vi kom ut för att koppla på släpkärran, visade det sig att lyset var glömt på bilen och då var givetvis batteriet dött. Normalt inga problem om man har en manuell bil eller befinner sig i civilisation. Skivbolagets buss hade 24 volts system, så att koppla ström därifrån gick bort.
För att kunna "springa" igång en automat bil, krävs att man kommer upp i minst 30 km i timmen innan det går att lura i en växel. Kim kom på lösningen. han gick in och ringde en grannbonde med traktor.

När traktorn närmade sig sade han åt oss att vi skulle hålla oss lite åt sidan för killen som körde var blind. Vi trodde att han skojade. Men det visade sig att det var sant. Killen som körde hade som Söndagsnöje att köra traktor med sin uråldrige far uppflugen på en av traktorns stänkskärmar, skrikande instruktioner om hur han skulle styra. Detta givetvis på grötigaste Danska, så man inser ju svårighetsgraden.

Med denna information, var det ingen som ville sitta i bilen när den skulle dras igång, men lotten föll på Dannesäter. Tro det eller ej, efter en stund var bilen igång igen och vi kunde rejält försenade sätta vår kurs mot färjan i Grenå.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...