måndag 26 juni 2017

Polar'n Per och söderort!

Musikaliska finns snabbheten i gitarr- och trumspel. Den ilskna sången domineras av katolsk nihilism och svärtad samhällskritik. Just tempoväxlingarna är stilverktyget som behärskas till fullo.

Lyssnaren tas med från dramatiska inledningar genom ett snabbt tempot till den karakteristiska växlingen mot det långsammare mardrömska.

Slayer är en av hårdrockens och thrashens giganter. Stenhårda och historietyngda. Dagens startfält är ett Slayer med lika delar Exodus. Tom Araya och Kerry King kliver idag upp på Gröna Lunds scen med sig vapendragarna Gary Holt (på gitarr som ersatt bortgångne Jeff Hanneman, 2013) och Paul Bostaph (på trummor som ersatt Dave Lombardo vid två tillfällen). Fortfarande är dom helt kompromisslösa... Lyssna på låten "Repentless" eller "When the stillness comes" från 2015 eller betydligt äldre "Reign in blood" eller "Dead skin mask".

Det är en instutition som kan upplevas på Djurgården idag... ett stycke ilsken musikhistoria! Stäm ner gitarrerna och åk med South of heaven!

/Polar'n Per

måndag 19 juni 2017

Dagens Musiktips : The Midnight Ghost Train - Red Eyed Junkie Queen

Ett av favoritbanden, The Midnight Ghost Train släppte härförleden en video med första låten, "Red Eyed Junkie Queen" från kommande plattan Cypress Ave. Och det låter mer än lovande. En otrolig låt, och ser man till videoklippet och scenerna från studion, så kan man ana en hel del överraskningar. Fast det blir en kamp att ge sig till tåls till den 28:e Juli då plattan släpps.



Hemsida
Facebook

söndag 18 juni 2017

Från Rock till Kompost: Nu jäklar...

Efter en rätt svag början med en kall vår så har det verkligen vänt. Lite sol, lite regn och vips, så händer det magi bland Södersätras Kolonilotter.
Både morötter, lök och potatis fullkomligt exploderar.

 Vem vet, man kanske kan smygskörda lite färskpotatis till midsommarsillen.

Det var allt från kolonin denna gång. Rock On.




torsdag 15 juni 2017

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 16!

Brace for impact. Det här blir mycket med bra musik, en deluxe lista värdig namnet.
Så, nu har ni blivit varnade. Dagens tema blir till viss del Girlpower, då alla band som jag presenterar här har starka kvinnlig frontfigurer. Ok, dom är backade av en del snubbar, men det får ändå ses som sekundärt i sammanhanget. :-)
Det finns även minst två andra gemensamma nämnare mellan banden, varav ett är att dom levererar högkvalitativ ockult Doom från olika ändar av skalan.

Vi börjar med Black Road, från Chicago. En låt, live, som är både tung, suggestiv och spröd om vartannat. Men mycket bra. Sångerskan Suzi Uzi (bara det namnet i sig...) visar med sina bandkamrater upp ett rikligt register enbart i denna enda låt. Men glöm för guds skull därför inte att lyssna på de andra låtarna man har lagt upp på Bandcamp. EP och fullängdare skall vara på gång, så det är bara att sätta tillgängliga låtar på repeat så länge.



Witch Ritual från Berlin, visar att bra kvinnofrontad doom även kan komma från Europa (som om det skulle vara någon nyhet?). Hur eller hur denna lilla EP ger massor med goa riff att luta sig tillbaka på och jag tror att det är mer på gång. 



Texikanerna i Doomstress har varit med här förut, men eftersom dom är så otroligt bra och man kan matcha in dom i dagens tema utan problem, så får dom vara med igen. Ger dom dessutom ut mer musik så finns all anledning att återkomma till dom ännu fler gånger.



Disenchanter från Portland, är väl det äldsta insticket på denna listan, och ett band som jag haft i röret att skriva om en längre tid, men aldrig riktigt kommit till skott. Skam på mig, men nu är det äntligen dags att lyfta fram dem här också. Otroligt bra både på sång och riff fronten. Dessutom ett väldigt snyggt omslag och logo, vilket inte gör saker sämre i min lilla värld.




Även San Fransisco baserade Brume har varit med på "Hela listan..." tidigare, närmare bestämt No. 9, som då hade temat bra musik presenterat med riktigt fula omslag. Då gällde det deras förra platta från 2015, som med sitt omslag ändå hamnade som det snyggaste av de fula. Nu är det senaste plattan från i år, och till min glädje har man fortsatt spela bra musik, men även spiffat upp plattan med ett mycket snyggare omslag.



Sist men inte minst, Old Blood, ännu ett av band som varit med här tidigare, och jag misstänker att det inte blir sista gången som jag skriver om dem, då jag anser att dom är ett av de bästa och mest intressanta nya banden på länge. Bandet gjorde dessutom en turné för inte så länge sedan tillsammans med ovan nämnda Doomstress, vilket hade varit en happening värt namnet.

Facebook


Så, den sista gemensamma nämnaren då?  
Jo, alla dessa band har släppt vinyl plattor via Holländska DHU Records. Ett litet bolag som ger ut snygga plattor i små upplagor med spännande band (fler än som nämns här), och som i sig är värt en artikel. Eller om man vill, hela denna scen med DIY skivbolag som i liten skala jobbar i motvind, enbart med ett brinnande intresse och kärlek till musiken som bränsle. 
Någonstans ser jag det som om alla dessa mindre entusiastdrivna skivbolag och bandbokare, tillsammans med den uppsjö av hårt arbetande band är det som gör dagens musikscen så vital på gräsrotsnivå, nu när de stora drakarna mest känns trötta och dästa. Men det är väl så som det egentligen alltid varit, det är i underjorden det spännande och kittlande händer. Hade jag möjligheten skulle jag troligen handla vinyler som en tok, men nu är det som oftast fraktkostnaderna som är problemet. Eftersom dom kostnaderna ofta tenderar att bli lika stora som skivpriset, särskilt om man försöker handla från USA. 
Distribution från Kina kanske? Som har subventioner på just fraktkostnader, vilket gör att man kan få det skeppat näst in till gratis i dagsläget... Men det är väl det stora problemet med småskaligheten. Man får bita ihop och köpa det man kan och känner att man måste ha, helt enkelt.

måndag 12 juni 2017

Blast From The Past : Magnus Uggla

Magnus Uggla var en av dom som satte soundtracket till mina tidiga tonår, men han har även följt med mig på resten av resan lite då och då. Trots att det egentligen är en ganska begränsad del av hans skivkatalog som jag faktiskt lyssnar på.
Första skivan jag hörde var Va ska man ta livet av sig för när man ändå inte får höra snacket efteråt. Jag är osäker på när jag hörde den första gången, men är rätt säker på att det inte var när den kom ut, eftersom jag bara var 11 år då och bara i min musikaliska linda. Så jag antar att det var först lite senare. Skit samma den slog ner som en bomb och det bara fortsatte med Vittring. Sedan var de det dom tidigare plattorna, Om Bobo Viking och Livet Teater.
Lite mer svårsmälta just då, även om Livets teaters första sida var enklare att ta till sig. Däremot nuförtiden så håller jag båda dessa plattor lika högt. Själva vurmen plattmässigt slutade med Välkommen Till Folkhemmet och har väl inte riktigt tagit resten till mitt hjärta utan att för den skull tycka att det varit dåligt.
Snarare känner jag nog att det mer handlar om att det första jag hörde, tyckte jag var så otroligt bra, att det senare, särskilt med hans lite ändrade musikaliska inriktning enbart nådde upp till bra, i mina ögon. Jag har svängt en del sedan dess och uppskattar Magnus musik mer och mer, men det första mötet går inte att mäta sig med, men det gäller nog den mesta musiken man stöter på. Det första som griper en hos ett band är det som sätter sina spår. Det är också skönt att se att man kan vara fortsatt cool även när man blivit "Gubbe", det ger hopp!

Finns många bra låtar att gräva av hos herr Uggla, men jag väljer en av mina stora favoriter, från Livets Teater - "Sommartid". Gillar låten både i sitt original, men även i versionen som kom på Godkänd Pirat - Live.


torsdag 8 juni 2017

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 15!

Mera listor! Det verkar vara det enda som kommer nu, men vafasiken, så länge det är bra musik, så får det funka. Och just tillgången på kvalitativ musik ser inte ut att minska. Tänkte att vi kör lite band som spelar musik, som om man har det minsta lilla bluesben i kroppen, ja då kommer man att älska dem, även om dom alla representerar olika smaker av det bluesiga.

Från den franska huvudstaden, Watchers.
Redan första lyssningen av denna lilla debutsingel och jag satt med ett galet flin över hela ansiktet. Tungt svängande Bluesrock med en modern touch. Verkligen ett band att hålla utkik efter.





Näst ut ett aningen mer skränig garage variant med amerikanska Brother O' Brother. Deras platta Neon Native är sprängfylld till bredden med punkig garagerock med massor av bluesig botten. Det faller någonstans mellan The Black Keys och The Cramps. Gott så.




Vi avslutar dagens lista med London Souls, som namnet till trots kommer från New York. Ännu en variant av det bluesiga. Här får vi en mer slick soulig lättsam variant med tydliga popmelodier. Har typ allt för att vara en skön bekantskap i sommarens solsken.


fredag 2 juni 2017

Dagens musiktips : Supralunar - For The Greater Good Of Rock'n'Roll

Sweden Rock aktuella, rockande och helt underbara Supralunar släpper ny singel och video.
"For The Greater Good Of Rock'n'Roll" är en 80-tals osande, humoristisk hyllning till Rock n Roll, utspelad i en School of Rock miljö.
Perfekt för en solig fredag som i dag. Eller vilken dag som helst egentligen. Bandets andra fullängdare, Ghosts, är planerad att komma ut någon gång senare i år.



Facebook
Hemsida

måndag 29 maj 2017

Recension : Skunk - Doubleblind

Ända sedan jag snubblade över Skunks demo från 2015 så har jag haft ett gott öra till bandet. Vilket sätter vissa förväntningar nu när bandet släpper sin debutplatta Doubleblind.

Man öppnar plattan med samma spår som på EP:n, "Forest Nymph", som var den låt, som med sin direkta likhet med Kiss gamla "She", var det som fånga min uppmärksamhet initialt.

Att bandet gräver djupt i det svängiga 70-talet är inget som stör mig alls, då man gör det med stor kärlek och finess. På all denna bubblande groove ligger John McKelvys sång som snarare får en att tro att bandet kommer från Australien i stället för Kalifornien, då han är mer eller mindre en röst-reinkarnation av Bon Scott.


Så, det finns just inget på den här plattan som låter direkt nytt. Men det gör inget. Det är snarare som en mix av outgivet material från mängder av gamla favoritband som kokats ihop till en helt unik mix av låtar. Lite som att koka ner och reducera tidigt 70-tal till en musikalisk balsamvinäger. Kanske inget man vill ha på allt, men vid rätt tillfälle mycket smakligt.

Sammanfattningen blir en urstark 3:a.

Sammanfattning:
Betyg 3/5

Favoritspår: Fortsatt Forest Nymph
Skivbolag: Osignade (vafalls!)
Release: 20:e April 2017
For More Info Visit:






Band Members:
John McKelvy: vocals
Dmitri Mavra: Guitar
Erik Pearson: Guitar
Matt Knoth: Bass
Jordan Ruyle: Drums

Tracklist:

fredag 26 maj 2017

Stoppa Pressarna! King Buffalo åker på Europaturné

Ett av mina stora favoritband på senare tid, King Buffalo gör sig redo för en Europasväng. En ganska duktig runda dessutom. I skrivande stund inget Svenskt datum, men det finns en TBA lucka mellan gigen i Danmark och Norge som man inte har någon bokning på just nu, så en hugande svensk bandbokare har ju världens chans att få ett brutalt bra amerikanskt band på scenen som ändå är på resande fot i trakterna!!!

Bara ett litet konsumenttips från oss här på Spader Ess.



torsdag 25 maj 2017

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 14!

Förra listan var EP:s. Vi fortsätter med kortis-spår och denna gången håller vi oss till svenska band..

Nekromant
Nekromant är gamla bekanta här på bloggen. Fast då hette dom Serpent och jag hade en blänkare om deras skiva Nekromant. Sedan dess har döpt om sig till just den skivtiteln. Självklart! Men även om man gjort ett namnbyte så har man inte tummat på den musikaliska kvaliteten. Denna enda lilla låten är ruggigt bra, så håll till godo. 




Pulgasari
En coverlåt, ursprungligen med Nancy Sinatra, som de flesta känner igen, om inte annat alla som gillar Tarrantino filmer. Så denna hade kunnat passa in lika bra i min gamla serie om att det inte går att förneka en bra låt. Skön version, men lyssna även på deras egna material. Riktigt bra.

Facebook


Minotaur
Ett Stockholmsband som jag aldrig hört ett knyst om tidigare, och inte vet så mycket om överhuvudtaget. 2016 släppte man i alla fall 4 stycken enkelspår på Bandcamp. Låtarna kanske känns som dom kunde ha proddats lite mer, men det ger en ganska skön Ghost vibb som jag gillar. Att man dessutom använder Frazetta bilder som illustrationer till låtarna, ja det blir plus i min bok.



Förr
Ännu en cover, denna gång på Fred Åkerströms "Jag ger dig min Morgon". Egentligen har Förr släppt mer musik sedan dess, som i sig är värd att hyllas, men jag valde ändå att ta den här för jag gillar låten och den är inte med på plattan. Men, när ni hört färdigt på denna, klicka över till dom nyare låtarna för lite skön 70-tals progg feeling.




Fungus Hill
Ett Umeå band som jag inte heller vet mycket mer om än att dom spelar en magiskt skön Norrlands psykedelisk doom Normalt på engelska, men i detta fall med sagokänsla på svenska. Något att bita i.

tisdag 23 maj 2017

Recension : Lykantropi

Till att börja med ber jag om ursäkt för att denna lilla recension kommer så sent, men det har varit en galen månad.

I April hörde jag Lykantropi för första gången och blev lite smått golvad.
Karlstadsbandet spelar en fantastisk och smått magisk 70-tals osande retrorock mixat med 60-tals pop-snickrande. Inte helt olikt Ghost i vissa stunder. Det andas ibland av Blue Öyster Cult, men även Fleetwood Mac och Jethtro Tull är band som dyker upp  i mina tankar när jag lyssnar. Beror nog på det bluesiga grundgunget, den lugna växel/stäm-sången mellan manlig och kvinnlig och en viss dos av tvärflöjt som gör det.



Som de återkommande läsarna vet är det här ett framgångsrecept för att hamna högt i min värld. Att det sedan smyger sig in lite folkmusiktoner och ger en melankolisk skön känsla av naturmysticism, ja det är bara extra lök på laxen så att säga. Det är långt ifrån partymusik. Detta är en musikvärld mer för att luta sig tillbaka och kontemplativt flyta iväg över gröna ängar och skogsstigar där solen lyser genom löven, men som ändå har en lite mystik i skuggorna.

Jag gillar den tillbakalutade stilen, med lugna  gitarrer och komp, där varje ton har en given plats, och Mys lite smeksamt svala beslöjade sång som får mig att tänka på Stevie Nicks.

Jag gillar det här stenhårt. Det är en urstark debut, av ett band som jag verkligen hoppas på att få höra mer av i framtiden. Det är inget direkt nytt, men det är bekanta delar som monteras ihop på ett eget sätt och ger en egen touch på det hela. Detta blir 4 starka Ess för Lykantropis debut från mig.

Sammanfattning:
Betyg 4/5

Favoritspår: Black Old Stone och Mary Jane
Skivbolag: Lightning Records
Release: 5:e Maj 2017
For More Info Visit:

Homepage
Facebook


Band Members:
Martin Östlund
Pär Nordwall
Tomas Eriksson
My Shaolin
Ola Rui Nygard

Tracklist:
1. Black Old Stone
2. Mary Jane
3. Light Night
4. Julie (old death whisper)
5. Alexandra
6. Blue Eyes
7. Raven
8. Dödens Dans



måndag 22 maj 2017

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 13!

Idag tänkte jag presentera 4 stycken EP´s från lite olika håll i världen. Alla är aktuella utom ett som är från 2015, men det gör inget, för bra är den ändå.

Blackbird Hill
EP o EP, det här är väl att betrakta som bandet själva gör, mer en maxi. Det är inte bara bra vin vi får från Bordeaux, utan även duon Blackbird Hill. En ohelig mix av outlaw clountry, skramlig blues och kryddat med en gnutta rockabilly som ibland flyter iväg mot fläskiga stoner riff.  

Facebook

Geezer
Amerikanska Geezer har varit med här förr även då med en EP. Bandet fortsätter att bjussa på Bluesigt tunggung, denna  med en tung och skön cover på Nazareths "Hair Of The Dog". Hur dom andra fyra spåren låter får vi inte veta ännu, men den här duger som tidsfördriv tills resten släpps.



Witchers Creed
Katrineholm är inte det första jag tänker på när det gäller skön klassisk 70-tals osande doom-metal på syra, men det betyder ju inte att det inte kan komma något bra därifrån. Witchers Creed lyckas riktigt bra i alla fall. Inte den bästa mixen, men det kompenserar man med ett skönt sväng och bra låtar. Mer av demo karaktär, men jag hör gärna mer. 

Facebook

South
Söder om oss ligger Köpenhamn, där South kommer från. Kvinnofrontad Tunggung. Huruvida bandet fortfarande existerar eller inte, har jag ingen aning om. Senaste inlägget på deras Facebooksida var för att promota denna EP 2015, så jag antar att bandet inte är så vansinnigt aktivt. Vilket är riktigt synd. Så håll till godo med denna lilla pärla.

torsdag 18 maj 2017

Chris Cornell, vila i frid

Detta är sådant man inte vill skriva. Ännu en stark röst har tystnat. Chris Cornell har tydligen dött vid 52 års ålder, mitt under Turné med Soundgarden. Vet inte varför men tydligen väldigt plötsligt.

Vila i Frid Chris och tack för musiken.




Dagens Musiktips : Devil Electric : Hypnotica

Ja jäklar säger jag bara! Devil Electric, ett band som seglat upp som en favorit i vardandet ser ut att fullkomligt explodera in i mitt soniska medvetande. Bandet har som jag sagt tidigare signat upp sig med Kozmik Artifactz inför släppet av deras självbetitlade debutplatta, och nu börjar det närma sig releasedatum den 11:e Augusti.

Först ut som singel till plattan är "Hypnotica" som verkligen lever upp till sitt namn. För det är just vad den är, hypnotiskt vacker. Med det jag har hört innan och med den nya singeln är detta ett solklart lyssningstips och på gränsen till en besatthet från min egen sida. Att skivan dessutom släpps på limiterad råsnygg vinyl, ja det gör ju inte saken enklare att motstå. Fast vem vill stå emot, här handlar det snarare om att vältra sig i Devil Electric.





Devil Electric Homepage
Bandcamp
Facebook

fredag 12 maj 2017

Blast From The Past - The Doors

Jag har i flera dagar haft denna låt snurrande i skallen. Vet inte riktigt varför, för det var ett tag sedan jag lyssnade på The Doors. Kanske är ett tecken på att det är dags, Doorslyssnandet brukar öka med solen hos mig av någon anledning? "The Crystal Ship" är som sagt inte den värsta låten man kan låta hjärnan haka upp sig på.


torsdag 11 maj 2017

Dagens Musiktips : The Picturebooks

Apropå förra listans tema, när det kommer till kopplingen motorer och svettig rå rock, ja då undrar jag om det finns något bättre än The Picturebooks? Har skrivit om dem tidigare här på bloggen, men det är ett band man inte kan få nog av på något sätt.

Att två Berlingrabbar kan förkroppsliga den Amerikanska outlaw myten på ett så autentiskt sätt är helt underbart i sig, lägger man därtill den explosiva och energiska rocken, ja då är det bara att kapitulera. Den 27:e Maj kan den som är i Lund dessutom få chansen att se dem live på Hepcat Day (lyckostar, själv är jag upptagen med att jobba).


 
THE PICTUREBOOKS "The Rabbit and the Wolf" official music-video from the picturebooks on Vimeo.

Facebook
Hemsida

onsdag 10 maj 2017

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 12!

Nytt tema för dagen, även om det har viss bäring mot förra listan. Denna gång handlar det om omslag som kombinerar kvinnor och motorer på ett eller annat sätt. En liten samling busig motorrock från lite olika genres, som sitter som en smäck nu när solen skiner och alla blir lite gladare till sinnet.



Mississippi Gun Club
Vet inte riktigt varför inbäddningen av spelaren visar ett annat omslag med en indian, men bilden bredvid visar det omslag som gjort att plattan kom med på just denna listan. Dock är musik bra nog att hamna på vilken lista som helst. Tung Stoner för hela slanten.

 

Facebook

JOY
Skön svängig lo-fi-bluesrock med massor av brötig attityd och fullt av bus. Jag vill inte på något sätt säga att detta är livsomvälvande musik, men som ett soundtrack till ett solskensparty passar det riktigt bra.


Facebook

Fusskalt
Danska Fusskalt må ha större maskiner än motorcyklar på omslaget, men det gör ju inte saken sämre för det. Här är det mer blytung Stonermetal. Foten på gaspedalen och dra iväg. Påminner stundtals om senaste inkarnationen av The Quill. Bra är det hur eller hur. Plattan är från 2015, så det vore kanske på plats med något nytt.



Man kan ju inte ha ett sådant här tema utan att ha med denna video med Brigitte Bardot med låten  Harley Davidson. Den är liksom urtypen för listans tema.




måndag 8 maj 2017

Dagens Musiktips : Sundus Abdulghani & Trunk

Jahapp, kära vänner, våren tog sig ännu en liten paus. Men var lugna, Spader Ess kommer med värmande nyheter som ger hopp om framtiden.
Vad får man om man blandar en cocktail av Gin Lady och Blue Ruin och som extra ledtråd kastar in djävulen?
En Blue Devil tänker ni, men ack så fel det kan bli.
Rätta svaret är givetvis Sundus Abdulghani & Trunk med låten "The Devil's Got A Hold On You".
Störskönt sväng som bådar gott för framtiden. För någon gång i Augusti/September kommer plattan. Och är första singeln rättvis till resten av skivan, ja då blir det något att bita i.



Facebook

onsdag 3 maj 2017

Från Rock till kompost : Våren är här!

Vilken helg!
Det har inte bara varit Ghost på hovet, utan även solen har formligen vräkt ner över koloniutopia (södersätra koloniförening). Det i kombination med att vi hade turen att snubbla över en bortskänkes annons gjorde att vi numer även har ett litet soldäck på kolonilotten. Eller soldäck, en liten altan för fikabordet är väl den korrekta benämningen.








Som om inte det var nog, så hade vi turen att den lokala bonden valde helgen för sitt kosläpp. Alltid roligt när grannarna är på plats.


 Virkeshögen som vi fick oss till skänks räcker dessutom till en hel radda med nya projekt. Så det blir till att snickra ihop lite nya odlingsbäddar.


 Hemma så är halva lägenheten full av sticklingar och förgrodd potatis. Men det har även börjat spira lite extra i den lilla köksträdgården. Första chilin (Chocolat Scotch Bonnet) har tagit form och massor av knoppar på gång.
Hoppas på en riklig skörd.

Det var allt från kolonin denna gång. Rock On.

tisdag 2 maj 2017

Recension : Ghost - Hovet 20170428

Kvällen till ära har jag tagit med mig min son till det för kvällen "Mörkrets Tempel" hovet för att se Ghost. Har sett dom ett par gånger nu och man var lite spänd inför hur det skulle funka med den nya uppsättningen gastar. Men mer om det senare, först lite om förbanden.

Två förband, varav inga gjorde några större intryck på mig. Det första var jag tvungen att läsa mig till vilka det var, The Great Discord, och sedan Kvelertak. Kvelertak levererar stundtals musik jag gillar riktigt skarp, men sången sabbar allt för mig. Sorry. Så var det med det. Vidare till huvudakten.

Först det riktigt negativa. Hela spelningen slogs för mig med den placering vi hade, med ett uselt ljud. Sedan var perioden med sakral musik inför spelningen lite väl lång. Men det är nog egentligen det enda som jag tänkte klaga på. Ghost är ännu så länge aldrig tråkiga att se. Scenen och ljuset var vansinnigt snyggt. Det teatraliska och storslagna var där.


Låtmässigt inga större överraskningar, förutom den pampiga avslutningslåten "Bible" av Imperiet. Mycket snyggt.

Jämfört med tidigare spelningar så kan man konstatera att de nya Gastarna får mer tid i rampljuset och är aningen mer animerade än tidigare. Vilket på hela taget var positivt enligt mig. Möjligen hade jag regisserat det hela lite annorlunda. Under första delen, innan Papas kostymbyte hade det varit mer effektfullt om man haft de gamla vanliga rörelsemönstren. Det vill säga domedagsdystert stillastående. Men att efter att Papa bytt om till sin mer informella klädsel låtit bandet explodera. Ett gratistips från Spader Ess, Papa.

Nyhetsvärdet och chockeffekten runt bandet må vara över, men jag måste ända lyfta på hatten och tacka för en sataniskt trevlig kväll. Jag ser med tillförsikt fram mot nya plattan.

fredag 28 april 2017

Dagens Musiktips : John Lindbergs Trio - This Is What You Get

Fredag. Då passar det med lite svängig ösrock med Rockabilly toner. 
John Lindbergs Trio levererar just det på sin nya singel "This Is What You Get " från nya plattan Straight From The Heart. En låt som i mina öron låter väldigt mycket som Eagles Of Detah Metal och de tär ju aldrig dumt. Kör så det ryker.




Facebook
Hemsida

torsdag 27 april 2017

Recension : MAMMOTH MAMMOTH : Mount The Mountain


 Australiensiska MAMMOTH MAMMOTH är tillbaka med en ny partyröjjare, Mount The Mountain, som släpps imorgon.
En platta som redan innan den släppts haft sina problem med det något lättklädda omslaget. Vilket i sig inte är något nytt då bandet mestadels haft just omslag med olika stadier av kvinnlig nakenhet. Men där släpper vi omslaget och ger oss på musiken i stället.

Har sagt det förr, MM har en energi och attack som påminner om Rose Tattoo och Motörhead, vilken inte har försvunnit. För det är egentligen inga förändringar i grundkonceptet alls.
Den som hört och gillat bandet tidigare lär gilla den här plattan med.


Inget fel med det, det finns andra band som byggt långa karriärer på det, inte minst ett namnkunnigt band från just Australien. Och så länge det man levererar håller bra kvalitet, ja då är det bara att köra på
.
I vanlig ordning har man riktat in sig på partyrockande och nävpumpande högoktanig rock, med massor av glimten i ögat.

Egentligen inte så mycket att tillägga till tidigare recensioner av bandet.
Den som har hört dem förut kommer att känna igen sig, för det är inte direkt någon omvälvande ny inriktning på denna skivan, utan man stannar troget i det som är bandets signum. Rå-Rock. Gott nog.

Jag gillar Mammoth Mammoth fortsatt, dock får dom den här gången en stark 3:a denna gång, men mest för att det är lite samma lika.


Sammanfattning:
Betyg 3/5

Favoritspår: Spellbound och Sleepwalker
Skivbolag: Napalm Records
Release: 28:e April 2017
For More Info Visit:
www.facebook.com/mammothmammothband
www.mammothmammoth.com



Band Members:
Mikey Tucker (vocals)
Ben Couzens AKA Cuz (guitars)
Pete Bell (bass)
Frank Trobbiani AKA Bones (drums)

Tracklist:
1  Mount The Mountain
2  Spellbound
3  Hole In The Head
4  Kickin´My Dog
5  Procrastination
6  Sleepwalker
7  Epitome
8  Hard Way Down
9  Wild And Dead
10 Cold Liquor
11 Can´t Get You Out Of My Head (Bonus Track - Kylie Minogue Cover)

onsdag 26 april 2017

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 11!

Lillördag!
Tänkte då att det är en bra dag att ha ett dubbeltema.
Alla banden kommer i dag från den nordamerikanska kontinenten och även om musiken skiljer sig en del är majoriteten bluesigt gungiga i grunden. På kartan rör vi oss ända från Florida till Quebec, med kvinnor i olika stadier av nakenhet som rider håriga bestar på omslagen. Så, både ursprung och skivomslag får sätta temat.


Bionic Cavemen
Jag är svårt svag för denna typen av sång som vandrar på gränsen till sammanbrott, framfört med viss likhet med Jim Morrison ljuva stämma. Lägg därtill sköna och slamriga gitarrer och gungigt komp. Går inte att slå helt enkelt. 



Moonbow 
Tung och mullrig bas. Sköna gitarrer och ett massivt sväng. Allt framfört av ett gäng veteraner. Lika mäktigt som namnet på skivan. Finns dessutom en ruggigt snygg vinylutgåva plattan. Bland det bättre jag hört på senaste tiden.

Facebook

Iron Buddha
 Här har vi ett tvåmansband som mullrar på med Doomig stoner stomp med lite mer guttural sång än i de andra fallen. Men det kanske är så det går till i Floridas träskmarker.



Wölfcästle
En i sammanhanget oldie, då plattan är från 2012 men vem har sagt att bara nyheter har här att göra. Första låten som rabblar olika stämningsförhöjande drycker är en råösig partyrockare med punkig attityd. Låt två börjar snarare i ett Nazareth liknande gung, och resten av plattan är mer rock n roll. 
 

  

tisdag 25 april 2017

Blast From The Past : Uriah Heep

Såg denna video på svensk TV någon gång i tonåren. Kan ha varit något Lusse-vaka program eller liknande, kommer inte riktigt ihåg? Dock vet jag att den slog ner som en blixt, och vips hade man ännu ett favoritband att lägga till handlingarna, Uriah Heep! Vad som var extra bra var att polaren Mulle hade en hel del av deras plattor i sin skivback, så det blev till att köpa mycket kassettband.


måndag 24 april 2017

Appropå Från Rock Till Kompost....

Här är komposten! Den röda lådan i bakgrunden får representera rocken. :-)

Nu börjar det ta fart på kolonin. Potatislanden grävda. Jordärtskockorna satta i jorden. Lök och vitlök på plats. Hemma förkultiveras allt från zucchini till potatis och lite till. Och mer skall det bli.

Apropå vitlöken, har ingen bild just nu, men den börjar spira riktigt ordentligt, eftersom den sattes i höstas.

Så nu börjar det grönska på Södersätra koloniförening.

lördag 22 april 2017

Man kan inte förneka en bra låt - Redemption song

Den har varit med här förut, Redemption Song. Men eftersom den är en av mina favoritlåtar så kunde jag inte låta bli att ta med den en gång till. Särskilt som jag hittade detta klipp med Eddie Vedder, Beyoncé och Nelson Mandela. Snacka om supergrupp. :-) Eller supercover i alla fall.


fredag 21 april 2017

Recension : Days Of Jupiter : New Awakening

Introt på första spåret på Days Of Jupiters nya platta, New Awakening, gav känslan av Kent på Metal-steroider. Men där slutar vi med den jämförelsen.

Det är lika bra att jag säger det med en gång, den här typen av modern superproddad metal är inte riktigt min bag just nu. Fläskiga chugga chugga riff med infall av dubbeltrampande baskaggar, inneslutna i en luftigt överdubbad atmosfär.

Med det sagt, jag tycker ändå att det här är en rätt skön platta. Det som gör att jag trots allt gillar den är väldigt bra melodier och ett väldigt radiovänligt sound utan att bli för kommersiellt. Jag är fullkomligt övertygad om att detta kommer att spelas en hel del på framför allt Bandit.



Inget som kommer att stå främst i min skivhylla, men den kommer absolut inte att åka ut. Det blir en solid 3:a. För det är riktigt bra musicerande och låt-snickrande som ligger till grunden.

Sammanfattning:
Betyg 3/5

Favoritspår: We Will Never Die
Skivbolag: Metalville
Release: 28:e April 2017
Facebook

  
Band Members:
Jan Hilli – sång
Jörgen Hellström – gitarr
Janne Karlsson – bas
Magnus Larsson – trummor
Marcus Lindman – gitarr

Låtlista:
01. We Will never Die
02. I Am Stone
03. Wasted years
04. My Tragedy, My curse
05. You Can`t Erase Me
06. Awakening
07. If I Were God
08. Insane
09. Give In to Me
10. Favorite Waste
11. Inglorious

torsdag 20 april 2017

Blast From The Past : Black Oak Arkansas

Black Oak Arkansas har jag ingen aning om när jag hörde första gången, dock vet jag att när man hörde Jim Dandy's grova och skumma röst till det sköna 70-talssvängande södernrocken, så var det kört. Ett band som dessutom har en riktigt spännande historia.


onsdag 19 april 2017

Nu är den till salu...

Så, då är den äntligen ute för försäljning, min Les Paul sköld. Så känner ni någon vikinga intresserad gitarrist som vill sticka ut och vara unik med vad man hänger på sig på scenen, visa gärna denna länk Blocket. :-)

tisdag 18 april 2017

Dagens Musiktips - Harry Styles : Sign Of Times

Detta är faktiskt något jag aldrig trodde jag skulle säga, någonsin.
Jag gillar Harry Styles senaste låt. Massor! Tycker att den är på gränsen till fenomenal. Det finns så många lager i denna låt, som i  sina bästa stunder ger vibbar från både Pink Floyd och David Bowie, så hälften hade varit nog.

Skulle det visa sig att detta är representativt för resten av plattan, ja då är risken stor för att det smyger sig en platta med "boy band" anknytningar i min samling.


torsdag 13 april 2017

Dagens Musiktips : Lykantropi

Sverige är världsbäst på svängig retrorock, punkt. Visst det finns rätt mycket bra från resten av världen också, men den koncentration av kvalitet som sipprar ut från ett så pass litet land, fantastiskt. Därför är det med spänning jag ser fram mot att Värmländska Lykantropi släpper loss hela sin debutplatta.
För den avskalade, melankoliska, magiska och otroligt vackra "Black Old Stone" gör att jag bara vill höra mer. Massor av mer. Väldigt mycket av atmosfären är skyller jag på den vackra stämsången mellan My Shaolin och Martin Östlund.
En vinyl att lägga till önskelistan. Släppet är tänkt att landa 5/5 (undrar om det är det betyget man siktar på?)




Hemsida
Facebook

onsdag 12 april 2017

Dagens Musiktips : Hela listan..Eller grand deluxe 10!

Hoppsan! Jubileumsdags i denna serie. 10:e inlägget i Grand Delux sviten. Vilket i sig inte är så konstigt då det finns så mycket musik som behöver få sin plats i etern, men så lite tid att skriva.

Men mängderna med bra musik gör ju att det blir lättare att skapa listor av detta slaget. Här kommer en veritabel uppsjö med starka band som alla vet hur man slår på en Fuzzbox . Och eftersom listan är lite av en milstolpe, så varför inte "go bananas"!


Six Sigma ger oss en sexigt 70-tals osande platta, Tuxedo Brown, till brädden fylld av skön och svängig fuzzad retrorock.



Fortsätter med kanadickerna i The Hazytones. En otroligt skön platta med massor av stonerstomp i mystakt. Eller rättare sagt, en galet bra platta.



Crypt Trip har nämnts här tidigare när dom släppte sin fullängdare, men nu har man släppt tre små nya låtar, och ibland behövs inte mer. Bandet har i alla fall förgyllt mer än ett par timmar för mig med dessa låtar. Det är svårt att låta bli att sätta dom på repeat.



Ge mig ett band som anspelar på häxor och använder lika retroanspelande omslag till sina skivor som musiken dom spelar, ja då är jag hemma. Devil's Witches har allt det och massor med god musik.



Here Lies Man är absolut listans skummaste band. Men det är kanske i sammanhanget bara positivt. Vill man sticka ut så vill man. För sanningsenligt, hur mycket psykedeliskt fuzzad afrobeat kan du säga att du hört genom tiderna? Kom ihåg att det var här det började.



Skall vi ändå vara och vada i de grunda vattnen av fuzzad musik, med hjärta så det blöder, så måste vi frottera oss med THAL (The Headens Are Loose),  för vem av oss är inte en hedning? Groovie!!!



I denna lista av sonic overload tänkte jag mig att lite tunga riff vore på sin plats. Så då vänder vi blicken mot Amerikanska Black Prism som låter sin massiva ljudvägg lägga sig som ett nedtyngt och värmande täcke över våra kalla själar.....

Facebook

Sist ut ut i denna galna jubileumsbonaza bjuder jag er svenska mästarna av skumrock, Salems Pot! Inget nytt för de flesta, men har du missat dom är det dags att kolla in dem.

Facebook
  


lördag 8 april 2017

Terrorn kommer till Sverige

Hejsan alla vänner. Det är inte ofta jag blir politisk här i vår hörna av rock n roll gemenskap, men nu är det dags.

När jag skriver detta är det i efterdyningarna av en, för mänskligheten, svart dag.
Idag drabbades återigen Stockholm av ett terrordåd.
Ja, trots att vi just nu är i ett tidigt skede av utredningar, så anser jag att det handlar om just ett terrordåd. Vare sig det visar sig att det handlar om en ensam galning eller en större sammansvärjning, det är en terrorhandling riktad mot vårt öppna samhälle.

Först, min kärlek till alla drabbade. Jag är är perifert själv drabbad genom att jag och min familj jobbar i området, och det var mer tur än något annat som gjorde att det bara var jag själv som var inne i centrum när allt hände.

Men det som jag egentligen vill dryfta är helt andra saker som dyker upp i terrorns svallvågor.
Min upplevelse av hela denna händelse är att stora delar av samhällsfunktionerna fungerat otroligt väl med tanke på hur förskonade vi här i Sverige ändå hittills är av denna typen av händelse. Förutom en, inte helt oviktig del av samhället, när det kommer till extraordinära händelser. Nämligen journalisterna.

Jag är i grund och botten en demokratisk socialist, vilket gör att jag har den grävande och granskande journalismen nära mitt hjärta. Men, i skuggan av en så pass samhälles avgörande händelse som idag, så börjar jag tvivla. Vilket i och för sig antagligen kan kopplas till någon form av hyenakapitalism.

Just nu, i skrivande stund, är jag mest fundersam över hur man kan bli så jävla korkad som dagens maratonrapporterande journalister.
Journalistlinjen är en av våra utbildningar med högst betygskrav för att man skall komma in , men sett till hur rapporteringarna kring dagens (och många andra) händelser visats i media, undrar man om det ingår en 120 poängs kurs i fördumning i utbildningen? Visst, kommersens krav på massrapportering ger automatiskt en viss urvattning av innehållet, men i dagens frågor och rapportering anar man en fördumning som jag tidigare trodde var helt förbehållen av sportreportrar.

Jag blir så trött på frågor och spekulationer som har "paradise hotel" nivå. Ett tv-tids mjölkande som får dom babblande ungdomarna i Lingo och liknande "frågesports" program att framstå som jämlikar. Inte värdigt! Journalismen skall vara grävande, skall vara sakligt rapporterande, oberoende, men aldrig spekulativt babblande för att fylla ut tid!
Överlåt allt det till oss amatörer och låtsastyckande. Men om ni inte har något substantiellt att säga, håll käften, för det underminerar mer än det bygger upp och det går inte att ducka för att det är media som vi småmänniskor vänder oss till i osäkra tider. I dag, när jag så här lång, varit mer än imponerad av många samhällstjänster i övrigt (inte SL), var ni som bäst usla. Skäms!

Facebook trolling förtäckt som journalism för att fylla ut sändningstid är inte värdigt utan spär bara på rädslor och fördomar.

Som slutkläm citerar jag vår statsminister. - "Ni kan inte kuva oss, ni kan inte styra våra liv, ni kan aldrig vinna."
Kärlek till alla drabbade och mänsklighet och demokrati i synnerhet!

fredag 7 april 2017

Dagens Musiktips : Hela listan...Eller grand deluxe 9!

Ursäkta kära läsare, jag kom av mig lite i postandet av artiklar en aning. Skyller på jobbet som betalar mitt uppehälle helt enkelt. Så, för att kompensera det hela blir det i dag en liten lista med tema. Det är alltid kul. Särskilt när vi kommer in på dagens tema, som jag anar kan tänkas återkomma, nämligen riktigt fula omslag men som vanligt med grundpelaren bra musik.

Lite spännande faktiskt om man tänker efter. I vårt tid när det väller ut musik via nätet, ja då gäller det att sticka ut. Det är mer än en gång som jag kommit på mig själv när inflödet blivit för mycket, som jag helt enkelt valt de jag lyssnar på utifrån omslaget. Så, jag vet inte exakt hur det kommer sig att jag börjat lyssna på dessa, för sett till omslagen så skulle dom inte kunna sälja vatten i en öken ens? Antagligen på rekommendation under en dag med låg intensitet på musikflödet.

Eller vad sägs om White Dwarf. Ett osedvanligt kasst omslag om man vill sälja in sig som något annat än ett dagisprojekt. Visst, det är enbart en digital demo på nätet, men ändå. Någonstans vill man väl maximera sin chans att någon lyssnar?



Vilket osökt för mig vidare till Pyramid Sun, som på sin platta Wyrm of The Sphinx lyckas man med konststycket att få till ett ännu fulare omslag än föregångarna. Vilket inte på något sätt gör musiken på plattan rättvisa eller marknadsför den särskilt väl. Vilket är synd.




Näst på tur är ett band vid namn Brume. Kanske inte helt rättvist att dom är på den här listan då deras omslag är ett gränsfall. Inte anskrämligt fult, men inte speciellt snyggt heller. Visar som mest upp en viss lathet kanske. Ta enkel medeltida teckning och färga den lila. Men å andra sidan, bästa omslaget på den här listan.


Sista bandet ut, Queen Cresent, är ett band som har så mycket som är rätt för min smak. Kvinnor som spelar psykedelisk retrorock med ockult touch. Men som tack vare sitt omslag hade fallit bort fullkomligt om jag inte fått det rekommenderat från rätt håll. Även om omslaget håller en viss charm i sin hemsnickrade anda.



Men så har jag ju själv viss vana av taskiga omslag om man ser till de som hamnade som mitt kära N.J.B.s omslag. Inget man ser tillbaka på med stolthet idag, även om det lockar fram goda minnen och ett stort leende. Men jag har självklart en massa bra bortförklaringar......

LP
Singel












torsdag 30 mars 2017

The Planet Of Doom

Jag gillar musik. Jag gillar film. Jag gillar serier.
Vilket gör att det inte är konstigt att jag har en soft spot för den gamla tecknade filmen Heavy Metal från 1981. Dels innehåller den musik från en hel del gamla favoritgrupper och är baserad på arbeten av en del av mina favorittecknare.
Men det var ju ett tag sedan filmen gjordes.
Därför är det med tillförsikt jag ser fram mot ett nytt tecknat musikfilmprojekt vid namn The Planet Of Doom av studion Riff Lodge Animations. Ett projekt som startades genom Kickstarter och nu är i full gång. Denna gång är det med lite nyare favoritband. Extra kul att soundtracket även kommer att innehålla ett svenskt band, Vokonis. Andra band som kommer att höras i filmen är Cirith Ungol, Orchid, Conan, Phillip Cope, Wo Fat, Mos Generator, Slow Season och The Well. För att inte tala om att man lyckats samla en del schyssta namn från konstvärlden för att illustrera, eller vad sägs om Vance Kelly, Skinner, Jason Cruz, Alexis Ziritt, Adam Burke, Seymour och Forrest Cavacco.

Så, det är bara att hoppas att man får klart projektet så snart som möjligt, exakt datum vet jag inte, men någon gång under 2017-2018 är planen.




The Planet of DOOM - Trailer 1 from Riff Lodge Animation on Vimeo.


Mer info om filmen här:
Hemsida
Facebook

tisdag 28 mars 2017

Blast From The Past : Blackfoot - Send Me An Angel

Nämnde i mitt förra inlägg i serien BFTP, att det fanns en naturlig koppling mellan Axe och Blackfoot, och då tar vi den nu direkt. Alltså, Blackfoot. Låten jag har plockat, "Send Me An Angel", för att representera dem är från 1983 och plattan Siogo. Mest för att jag gillar min singel i cut-out vinyl för låten (så till den milda graden att jag har 2?).





 Siogo, förresten, är ett sådant där skivnamn som är lite så där extra rock n roll. För att knyta an till bandets knytning till de amerikanska urinvånarna så hade man den officiella betydelsen att det är ett ord för "samhörighet", dock kan man ana att det snarare anspelar på akronymen "Suck It Or Get Out", som tydligen myntades av deras roadcrew och var skyltat i deras turnébuss under deras tidigare turnéer.

Men tillbaka till bandet och musiken. Min första kontakt med bandet var Maruder och Tomcattin' plattorna. Och med både Uriah Heep och Lynyrd Skynyrd som favoriter så var det väl inte konstigt att man även fick upp ögonen för Blackfoots partyfriska söderngung. Man inser dessutom snabbt att det går att göra mycket kopplingar mellan band från den här tidseran och göra det i oändlighet, men det är bara roligt.


måndag 27 mars 2017

Summertime Blues

Då var vi där igen. Första arbetsdagen efter sommartidsomställningen. Svårt att somna natten innan då kroppen och klockan inte är i synk. Samma på morgonen fast tvärt om. Kroppen skriker - Det är mitt i natten idiot! Klockan säger lojt - Godmorgon löneslav.

Vet att dt inte var riktig detta som passerade Eddie Cochrans huvud när han skrev låten, men titeln är talande för hur man känner sig. Här kommer den i Blue Cheers sköna version.


söndag 26 mars 2017

Från Rock till kompost.

Det är inte bara rockmusik som får en att växa. Att se saker växa gör det också, så att säga. Och kan Stefan Sundström, så varför inte jag. :-) Dessutom är det ju nu officiellt sommartid, så då är det bara att sätta spaden i jorden och börja gräva.

Därför är det inte utan att det börjar bli spännande när säsong två som kolonilotts innehavare börjar. Vi har för-sått en del på kolonilotten redan i höstas. Olika sorter vitlök, morötter och lite tulpaner från Amsterdam.

Sedan har vi satt lite krukor med Blodlök, också den från Holland och lite blandade örter.

På planeringsstadiet är det en hel del mera lök, både gul och röd.
Potatis givetvis och Zucchini. Eventuellt blir det lite jordärtskockor och kanske Aubergine. Kålrabbi gick bra förra året så det blir det nog igen.





Förra året kom vi igång ganska sent, men trots att vi var helt nybörjare fick vi en hel del i skörd. Rent av att vi fortfarande äter från vårt mjölksyrade förråd. Man lärde sig en hel del, så det skall bli roligt att se hur det går i år.

Kanske kommer det att dyka upp ett inlägg eller två från vårt lilla paradis i kolonin.


lördag 25 mars 2017

Recension : Tequila Mockingbyrd : Fight And Flight

Tequila Mockingbyrd härstammar från Melbourne, Australien, men flyttade nyligen till England och släpper nu debutalbumet Fight and Flight. Dom har redan figurerar här som ett Dagens Tips, men nu handlar det om hela deras debutplatta.

Plattan är ett riktigt kaxigt vitaminpiller. Partyrock för det mesta, men det finns även stunder för lite lugn, även om det är rockandet som står i fokus, även om trion jazzar loss i låten "Jagerbomb". Jag vet inte om det finns en medveten tanke bakom det hela, men kan dock inte ducka för att den gamla Ramones covern "Somebody Put Something In My Drink" får en aningen annan känsla när den framförs av en trio unga tjejer.


 Slutkontentan ger att det är en röjig, svängig, ösig och rolig platta. Vet inte om den kommer att gå till historien som en av de stora, men den är klart värd att slänga på och ha som soundtrack till en partyhelg eller två. Kan tänka mig att nu när vår och sommar nalkas, ja då är den en riktigt bra komplement till öl i sol. Det blir riktigt starka 3/5 ess till Tequila Mockingbyrd.






Sammanfattning:
Betyg 3/5

Favoritspår: I Smell Rock N Roll och Somebody Put Something In My Drink
Skivbolag: Off Yer Rocka Recordings
Release: 24:e Februari 2017
Hemsida
Facebook

Band Members:
Estelle Artois 
Jess Reily 
Josie O'Toole
Låtlista:
1. I Smell Rock N Roll
2. Never Go Home
3. Money Tree
4. Catalyst
5. Half The Man
6. So Not Me
7. Everyone Down
8. This Ain't Dead
9. Somebody Put Something In My Drink
10.Why Are We Still Friends
11.Jagerbomb
12.Shut Me Down
13. Good Time

fredag 24 mars 2017

Dagens Musiktips : Toseland

Det är alltid rolig när någon lyssnar på ens positiva kritik. Så som Toseland.
Nä jag bara skojar, jag har nog inte så mycket med det hela att göra, men är ändå glad att Toseland, som jag har gett ganska ljummen kritik till tidigare, har piggat på sig.

De två senaste skivorna fick mellanmjölk att verka spännande, och nu knappt ett år efter senaste fullängdaren, så släpper bandet en EP, Fingers Burned, och plötsligt händer något. Det är inte några massiva kontinentförskjutningar, men det är ändå små steg i en riktning som känns riktigt positiv i mina öron. Vet inte om det är det kortare formatet som kokar ner det som är bra till en mer kritisk massa? För tidigare plattorna har haft enstaka bra låtar som lite drunknat i det som inte varit så kul. Men här är det bara guldstoftet kvar. Jag gillar även det mäktiga blåset som dyker upp på denna platta. Det svänger riktigt gott.

Tummen upp för Toseland!
EP:n släpps den 31:a Mars



tisdag 21 mars 2017

Dagens Musiktips : Tigre Blanco - 200 Miles

Det är roligt hur ens irrfärder på Internet för en i helt oplanerade riktningar. Dagen Musiktips, Tigre Blanco, från Holland är ett sådant sidospår. Det började med att jag lyssnade på en helt annan skiva från ett annat band och ramlade genom dom in på en hyllningsplatta, Houdoe & Bedankt, till ännu ett holländskt band som jag aldrig tidigare hört talas om, Peter Pan Speedrock, som i sin tur lagt ner men är klart lyssningsvärda. Dock, på denna hyllningsplatta gjorde just Tigre Blanco en störtskön version av PPS låt "Boom!", vilket fick mig att lyssna vidare för att landa på dagens låt, "200 Miles".
Pheew! långt för så lite, lite grand som i "På spåret". :-)



Givetvis slänger jag med videon till "Boom!" också och en allmän uppmaning till att även kolla upp Peter Pan Speedrock, även om deras musik mer lutar sig åt Motörhead hållet (vilket gillas starkt).



Tigre Blanco Facebook
Peter Pan Speedrock hemsida

måndag 20 mars 2017

Blast From The Past : Axe - Burn The City Down

Vi håller oss kvar i tidigt 80-tal. Axe gav ut plattan Offering 1982 och från den har jag valt låten "Burn The City Down". Hela plattan var under tiden ett soundtrack till förfestandet i de ljuva tonåren. Eller plattan, Axe överhuvudtaget var en stor del i dåtidens partystämning och jag blir fortfarande varm i hjärtat när man sätter på någon av de gamla godingarna. Sedan finns det i gitarristen Bobby Barth, en glasklar koppling till en annan gammal favorit i bandet Blackfoot, men mer om dom senare.

I brist av officiell video från då det begav sig, så får ni här en Live inspelning från Sweden Rock 2012.




Facebook

fredag 17 mars 2017

Dagens Musiktips : Hela listan...Eller grand deluxe 8!

Strax helg igen, så vad passar då bättre än lite sköna musiktips! Betar av ett par band helt utan andra sammanhang mer än att dom är jäkligt bra. Hoppas att ni hittar något gott här.

Som alla som läst bloggen ett tag så gillar jag Rival Sons, så är det någon därute som oxå gillar den typen av röjig bluesig svängig rock, ja då är Blackdust från Brasilien ett klart stalltips.



Facebook


En låt, ibland räcker det långt. OMY från Moskva har presenterat denna dryga 10 minuters låt som innehåller lite allt möjligt. Börjar lugnt, går över i skönt ös och avslutar i det lugna igen. Mycket snyggt.





 Fuzzade gitarrer från soldränkt öken? Ja är man som Fuzz Evil från Arizona så har man väl ökenrocken i blodet.





För att kyla ner oss efter ökenrockens solsveda så tar vi och lyssnar in oss på Wolves of Winter. Nä jag bara skojar, även dom är från Arizona och spelar riktigt bra Stonerrock.





Det är inte bara Dracula som kommer från Rumänien, utan även nästa band RoadKillSoda. Bluesig och flummigt. Bra rock utan krusiduller.



onsdag 15 mars 2017

Stoppa pressarna! Mammoth Mammoth och Facebook-censuren

Gamla favoriterna Mammoth Mammoth har inför det kommande släppet av sin nya platta, Mount The Mountain, hamnat lite på kant med Facebook i och med att dom i vanlig god ordning har en lättklädd dam på omslaget, vilket gör att dom inte får visa omslaget i ocensurerat skick.

Vad gör man då? Jo, man utlyser en tävling, där man vädjar till sina kreativa fans att skapa egna censurerade versioner och vinnaren kommer att få en del merch från bandet.

Uppmaningen hittar du här!

Original
Mammoth Mammoths version



















Medan ni sitter och knåpar på era egna varianter så kan ni passa på att lyssna på "Spellbound" från den kommande plattan. Bra som alltid!



Facebook




Mitt infantila bidrag:

Dagens Musiktips : Scaevola's Fire - Conflagragations

New York:arna Scaevola's Fire blev här recenserade för sin självbetitlade debutplatta från Januari förra året.  Det bar sig dock inte bättre än att dom släppte en uppföljare strax därpå, i Augusti, med namnet Conflagragations. Och det är bara att glädjas, det är mer av samma bra vara.




Facebook

måndag 13 mars 2017

Dagens Musiktips : Danko Jones - You Are My Woman

Har precis snabblyssnat lite Danko Jones senaste platta Wild Cat. En helt ok platta, men den största behållningen så här lång är ändå Thin Lizzy låten "You Are My Woman".
Fast det är ju inte Thin Lizzy, utan Danko som lyckas få till en dänga som låter så otroligt mycket Lizzy att man häpnar.  Danko har lyckats med konstycket att extrahera allt bra (och det är ju i stort sett allt) från Thin Lizzy och komprimerat ner det till den här låten. Från låtens uppbyggnad till gitarrerna och även sångmässigt har jag inte hört någon låta så mycket Phil sedan Phil själv.

Man blir bara så jäkla glad! Tack Per för tipset.



Facebook

fredag 10 mars 2017

Önskelistan - Glaskonst

Det var hårt länge sedan önskelistan dök upp här. Men nu är det dags igen och det blir ett rejält inlägg om än lite förvirrat.
Denna gång siktar jag in mig på glaskonst, vilket i sig kanske inte är så konstigt när man är bördig från Småland. Jag kommer givetvis försöka få till en rockanknytning, även om den mest är fördomsbaserad och aningen långsökt. Men det är ju lite så jag opererar. :-)

Det finns som alla vet en hel del namnkunniga glasbruk runt om i Småland. Ser man dessutom historisk så har lika många försvunnit i glömska. För min egen del har jag ett glasbruk som jag tycker sticker ut extra och det är Målerås Glasbruk med Mats Jonasson i spetsen.

Traditionellt glas är vackert. Kan man sedan hälla rödvin, eller kanske en ädel maltdryck, i dem så blir dom ofta ännu vackrare. Sedan finns det dom som går lite utanför det vanliga och skapar otrolig konst, bredvid bruksdelen i glashantverket.
Och i detta har vi essensen av Målerås. Här skapas vackra bruksföremål vid sidan av otroligt vacker konst.
För att få till den lite (kanske) krystade rock n roll vinkeln så siktar jag in mig på en av glaskonstnärerna på bruket, som är känns lite extra Rock n' Roll (även om allt från Målerås är värt att kika på), nämligen Ludvig Löfgren. Varför är då han mer rock undrar den uppmärksamma läsaren? Helt enkelt för att jag misstänker att det bor en rocker i honom, enbart baserat på mycket av hans verk, men även baserat på hans utseende.
Ytlig? Jag? Inte då, eller javisst! Välj själva.

Nä, hans alster får helt enkelt tala för sig själva.

Vi börjar med bruksföremål och det som får representera önskelistan som sådan. Rödvinsglaset "Into The Woods". Ett glas som jag bara tar för givet kan få även Motörhead vinet att smaka fantastiskt.

Sedan har vi själva konst-konsten, det som bara är vackert i sig. Som exempel har vi den här tatueringsinspirerade glastavlan, "Skull and Snake".

Glastavlan kan vi lika gärna glömma direkt, prismässigt (46,000:-), för min egen del. Jag får hålla mig till de lite mindre exklusiva sakerna. Glaset är inte det billigaste (499:-), särskilt inte om man vill ha en hel uppsättning, men om man kan leva med att (helgerån) hälla i något billigt rödtjut i glaset ett tag så kan man väl få ekonomin att gå ihop. :-)

Har ni vägarna förbi, så se till att svänga in och kolla deras utställning då bilder inte ger rättvisa.



Tatueringsmotiv är något som återkommer i Ludvigs alster lite då och då, eller vad sägs om den klassiska dödskalle ljuslyktan han designat för Kosta Boda. Faktum är att just den lyktan har blivit lite av en prenumeration här hemma då en hel del i bekantskapskretsen fått en sådan av oss i studentpresent eftersom den förutom att vara brutalt snygg dessutom är riktigt prisvärd.












Sedan har han varit inblandad i ett Hot rod projekt, Juxtapod. Där man har gjort en fullt körbar Hot rod där stora delar av bilen består svensk kristall. Är inte det Rock n' Roll deluxe så säg.






Elme Glasbruk
 Jag nämnde i inledningen att det fanns en del intressanta glasbruk som gått i graven också. Så jag vill gärna passa på att slå ett slag för en favorit av dem med. Dessutom tenderar deras saker att vara aningen billigare men inte desto mindre Rock n' Roll för det.
Åtminstone inte om man ser till den rådande Vikinga-vurmen med TV-serier som Vikings och Game of Thrones. Så vill man njuta av sin malt ståndsmässigt till blytung vikingarock med antingen Heavy Load, Manowar eller
Amon Amarth, Ja då skall man givetvis, som jag, svinga bärsen i dessa sejdlar, designade av John KällElme Glasbruk någon gång på 60-talet.

Målerås
Finns med en Viking och en Valkyria i både grönt och brunt. Dessa sejdlar är ett gammalt barndomsminne från sommarstugan, då det stod ett par som vaser i det gamla dasset, numer har jag en uppsättning gröna, 3 av mannen o 3 av kvinnan. Snacka om Retrosnygga och oftast väldigt prisvärda när man väl hittar dem. Skall man toppa dessa sejdlar så skall det då möjligen vara Målerås lite modernare take på Vikinga sejdel.


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...