fredag 27 februari 2015

Stoppa Pressarna! Thåström ger sig in i Merch-dryckernas värld.

Jag måste nog erkänna, det här förvånade mig. Stort!

Thåström kommer att ge ut en Brandy i sitt namn, tillsammans med Brands For Fans.
Den kommer att heta Thåströms Spanska. Man får hoppas att den har samma integritet som Thåström brukar visa på alla andra sammanhang. Men att det är just Thåström det handlar om så känns det spontant inte som något man bara hoppat på bara för att... Lite rädd är jag inför det, men jag hoppas få chansen att smaka den vid tillfälle.

Från och men den 3:e Mars hittas flaskorna i Systembolagets beställningssortiment.

Till det här kanske det kan vara lämpligt att spela, antingen "Smaken av dig" och/eller "Slickar i mig det sista".


Om Thåströms Spanska Brandy
Thåströms Spanska - Brandy de Jerez - har lagrats på amerikanska ekfat i över 12 månader och har en mjuk och välbalanserad smak med en intesiv arom av vanilj och kanel. Faten har tidigare innehållit Oloroso-sherry, vilket ger ytterligare en dimension på dryckens doft och smak.
Färg: Mörk, gyllene färg
Doft: en intensiv arom av vanilj, kanel och rostade bakverk
Smak: balanserad, tydlig fatkaraktär. I smaken kommer kryddtonerna av vanlij och kanel igen
Serveringsförslag: som avec eller som drinkbas i en long drink tillsammans med tonic eller Coca-Cola, passar också bra till choklad.
Namn: Thåströms Spanska Brandy
Artikelnr: 86245-01
Volym: 700 ml
Alkoholhalt 36 %
Producent: Bodegas Diez Merito, S.L
Ursprung: Spanien
Pris: 399 sek

Önskelistan - Rock ägget

Som Gullan Bornemark en gång myntade "Ägg, ägg mera ägg Ät så får du skägg" och skägg vill man ju ha. Därför blev jag extra glad igår när jag fick den här lilla presenten av min kära fru. Ett rockande ägg! Eller rättare sagt en rockande äggtimer från Brainstream. 

Stoppa ner timern tillsammans med äggen och när dom är löskokta spelas "Smoke On the Water", medium "I Was Made For Loving You" och för hårdkokt blir det givetvis "The Final Countdown". Så nu jäklars skall det ätas ägg, så får vi se hur det blir med skägget.
Tack älskling!

 Är man mot all förmodan, lagd åt andra musikstilar så har tillverkaren en hel uppsjö med andra stilar.



torsdag 26 februari 2015

Kroppskonst fortsättning

Min dotter har nu varit och avslutat sin gaddning hos Pärleporten och jag måste säga att resultatet är riktigt bra. Det blir en kortare sittning till, men då bara för att piffa till lite detaljer som tatueraren själv vill få till för att tillfredsställa sig själv.

Så, bara att börja skissa på något eget, för lite sugen blir man ju.

Recension - Pig Irön : Sermons From The Church Of Blues Restitution

Tja, vad skall man säga. Engelsmännen i Pig Irön startar väldigt starkt. Titeln på senaste plattan, Sermons From The Church Of Blues Restitution, lovar en hel del.
Skivomslaget likaså.
Första snabblyssningen ger också rätt så sköna vibbar. Men sedan vid andra, och tredje lyssningen spricker det hela en aning. Och för min del är det runt sången det brister. Första känslan är att det är en skön vibe av Bon Scott vi får oss till livs, men efter en stund blir jag mest trött på att sången hela tiden verkar komma i fullt ställ från magen. Det saknas nyanser.
Även texterna blir ett störmoment efter ett tag. Antingen genomlever textförfattaren ett av historiens mest skruvade förhållande, eller har man köpt in sig lite väl hårt på blues-mytens elände och skruvat till det lite väl hårt. Vissa av texterna skulle jag till och med vilja kategorisera som ren skitstövelrock.
Men det som är förlåtande, förutom titel osv., är musiken. Det är svängig och skön bluesrock utan mening eller sans utöver att svänga . Partyrock!


Dock kan jag inte ge skivan mer än två ess. Det är inte en katastrof och egentligen är det inte så mycket som jag saknar, utan det är mer det som stör mig utöver det som är bra som lägger ribban.



onsdag 25 februari 2015

New York tillsammans med Magistern

Jag har själv aldrig varit där, men New York är något av ett mecka som hägrar vid horisonten. Därför är det ju extra skönt att följa Christer Magisters lilla tripp dit (inte avundsjuk alls) och avundas hans promenader längs stadens rock n roll stigar. igår skrev han om sitt besök på vad som en gång var den klassiska och mytomspunna klubben CBGB's och för att fylla på tänkte jag att denna lilla dokumentär om klubben kunde var på sin plats för att verkligen strö salt i såren om att man aldrig kommer att få chansen att se denna klubbarnas klubb i sin prakt.


tisdag 24 februari 2015

Dagens Musiktips - Bedemon : Child of Darkness

Vad fick man under tidigt 70 tal, om man stoppade 3 lirare, deras instrument och en gammal bandare rakt ner i en kastrull? Man får de kultförklarade demoinspelningarna med Bedemon.
Bedemon var ett sidoprojekt med Randy Palmer, Geof O’Keefe och Bobby Liebling, som man annars sett i Pentagram. Och nu återsläpps deras demoinspelningar under namnet Child of Darkness.
 
Skivan, som släppts tidigare i olika skepnader, släpptes idag ännu en gång på Relapse Records och låtarna är tagna från de ursprungliga masterbanden. Ljudet på skivan är i sann gammaldags demoanda rent bedrövlig. Stundtals låter det riktigt skit. 
Men samtidigt är det så jäkla bra. Bobby Lieblings röst är som vanligt helt hypnotiskt skön och riffen sitter som dom skall. Jag kan inte annat än saga att ven den ruggiga produktionen gör sitt till för att ge det här en otrolig närvaro och intensitet. 
Gillar man Pentagram det minsta så är det här en riktig pärla! Och snygg utgåva dessutom...


söndag 22 februari 2015

Önskelistan - Metalskor

Ja jag erkänner, det var väldigt länge sedan Önskelistan var öppen, varför inte börja nerifrån. David Gahan i Depeche Mode sjöng en gång "Try walking in my shoes" och här är ett gäng skor från The Ave Venice, som jag inte skulle ha något emot att gå omkring i.
















Massor mer finns i deras butik.





fredag 20 februari 2015

Dagens Musiktips - Lé Betre och King Buffalo

Jag har vid något tillfälle nämnt att Svenska Bluesrockande Lé Betre tillsammans med Amerikanska King Buffalo skall ge ut en splitplatta. Nu är den här och den gör mig duktigt lycklig. Två favoritband på samma alster.
Skivan som är utgiven av det spännande DIY skivbolaget STB Records innehåller 5 låtar med Lé Betre och 3 med King Buffalo.

Den finns som sig bör i ett antal olika väldigt snygga vinylutgåvor. Vilket gör att denna artikel hade jag lika gärna kunnat satt under rubriken  Vinyler som jag skulle vilja ha... 
Det enda smolket i bägaren är väl att dollarkursen just nu gör att det blir ganska dyra skivor för oss svenskar.

Men å andra sidan är ju räntan så låg att man kanske skall masa sig till banken och låna till den i stället. :-)

Men ännu så länge får jag, och ni om ni vill (och det vill ni), passa på att lyssna på den på Bandcamp! Och sämre kan man ha det en Fredag, för det svänger.....


torsdag 19 februari 2015

Dagens Musiktips - Grusom

I dag tittar vi försiktigt över sundet mot Danmark. Varför försiktigt säger ni? För att där bor ondskan säger jag. Eller i alla fall om man skall lyssna på bandet Grusom från SydFyn.

Grusom har lagt upp en demo på Bandcamp som får håret att resa sig lite på armarna, så bra är den. Skall jag då beskriva musiken lite som jag upplever den, så hamnar jag i en sfär av tillbakalutad ondska. Musikaliskt skulle jag vilja placera bandet lite mellan Ghost och Graveyard. Ghostliknelsen ligger väl mest i det lugna och behärskade framförandet, särskilt med orgeln man har med. Dock är man inte alls lika polerade och teatrala som Ghost, utan här svänger man över mer åt Graveyards ruffigare bluesbotten.
Sången är riktigt bra och har aningar av Jim Morrisons bluesiga sväng.
Texterna på dessa tre låtar som demon innehåller handlar ganska uteslutande om ondska och död i någon form, men är mer personligt vinklade och med en hel del finurliga fraser.

Min stora förhoppning är att bandet fortsätter att hålla denna sköna balansen av ruffig och suggestivt chill i framtiden.

Klart värt att lyssna in sig på, och med "Name Your Price" så finns det inga som helst anledningar att inte slänga upp ett par tior för att supporta bandet, i hopp om en snar fullängdsplatta.



onsdag 18 februari 2015

Recension : The Midnight Ghost Train - Cold Was The Ground

The Midnight Ghost Train släpper sitt tredje studioalbum Cold Was The Ground. Ett album som är som en smocka i vintermörkret. Med sin högoktaniga, nedstämda och bluesiga Stoner vräker dom fram på dammiga vägar.
Dundrande trummor och mullrande bas tillsammans med riffsäker gitarr lägger en blytung grund där  Steve Moss röst får rocka loss. En röst som kanske inte borde vara en favorit hos mig, men trots att den låter som om man körde ett mindre grustag i en cementblandare, så fullkomligt smälter jag.

Musiken landar i ett landskap mellan Kyuss och Clutch, utan att för den skull förlora sin egen identitet och särprägel. Framför allt är det varm och organisk rock.

Även om skivan i sig rullar på i ett galet gungande, så är min favoritlåt den stillsamma och mångbottnade "The Little Sparrow". Dels en hyllning till Edith Piaf (Den lilla sparven) och hennes örhänge "Padam Padam". Men även ett ode till musikens dualitet, både dess tjusning och förbannelse. Helt underbar. Dels har den en hypnotisk basslinga och en skön jazzshuffle trumma, men framför allt så viskas sången fram på en lite typisk Noir-deckar maner.

Är du dessutom som jag, novis på bandet, så är det ju extra gott att veta att man hittar deras bakkatalog på Spotify. Sett från det jag hittat om och med bandet verkar det dessutom vara en hårt jobbande trio med en stor dos humor och självdistans och sånt gillas ju lite extra.

Cold Was The Ground bara växer och växer för varje lyssning. "The Little Sparrow" riskerar att hamna på min lilla lista över favoritlåtar genom tiderna. Det i sig räcker till ett bra betyg. Sedan har vi ett coolt band med ett hårt namn, för att inte tala om titeln på skivan och det ursnygga omslaget. Vilken combo. En lätt fyra!
Släpps den 27:e Februari på Napalm Records.

Mer om bandet:
www.themidnightghosttrain.com
www.facebook.com/themidnightghosttrain



måndag 16 februari 2015

Recension : 1886 - Before The Fog Covers The Mount

Jag vet inte om bandnamnet, 1886, är taget för att det var det året som Coca-Cola uppfanns, eller för att det var för att Geronimo slutligen gav upp sin kamp. Eftersom bandet är från Spanien kan det ha ett göra med att det tydligen var detta året som Spanien avskaffade slaveriet på Cuba.
Vem vet, allt eller inget, det är i sig oviktigt, för här är det bara musiken på skivan Before The Fog Covers The Mount (släppt i Januari 2015) som är intressant.

Psykedeliskt 70-tals osande sväng som känns varm och omfamnande. Det låter retro utan att låta gammalt. Tillbakalutat och drömlikt är ord som poppar upp när man lyssnar på skivan. Från skirt spelande till feta riff, med riktigt bra sång. Ett perfekt soundtrack för att föra oss frusna själar ut ur vinterns grepp, via vårens hoppfullhet, till den heta sommarens lättja. 

Betyget blir en riktigt solid 4:a, och kanske då framför allt för att detta är vad min själ behöver just nu i denna limbo av kyla.


Facebook
Bandcamp

fredag 13 februari 2015

Recension : Det $tora Tågrånet - Länge Leve D$T

 Mycket här i världen är sig likt. Och det är inte alltid något fel i det. I somras hade jag lite allmän stiltje i skrivandet här på bloggen, och då var det givetvis läge att tipsa om Det $tora Tågrånet och deras EP. Så blir det även nu. Kargt med nya artiklar, och då tar vi till Jönköpingsbandet som håller på att prångla ut sin debutplatta Länge Leve D$T.
Även D$T fortsätter utan några större överraskningar. Och det är som sagt inget fel i det heller, eftersom EP:n var riktigt bra.

Jag är verkligen ärad!
Grabbarna i Det $tora Tågrånet väljer att hylla mig på sin första fullängdare genom att hålla mitt födelseår högt. Thank you Boys!

Nä skämt åsido, även om jag (själv ofta tror att jag) är bland det viktigaste som är sprungen ur den Småländska myllan sedan Dackeupproret, så tror jag inte att det är mig man har i åtanke på Länge Leve D$T. :-)

Musiken, produktionen och språkvalet är fortsatt det samma. Tillbakalutad svängig  och radiovänlig bluesrock med finurliga texter på svenska. Coolt helt enkelt. Det blir en riktigt solid trea för plattan och du hittar den på Spotify.

Facebook
Bandcamp
Spotify

måndag 9 februari 2015

Dagens Musiktips : The Oyster Experience

Ni vet, i det där parallella universumet, där allt kan hända som inte hänt här. Som till exempel att Jim Morrison aldrig dött och The Doors fortsatt att göra musik, ja då kunde ha ha låtit lite som The Oyster Experience.
Jag vet egentligen ganska lite om bandet. Dom är från Tyskland och släppte sin första EP 2013, och det är den som jag hört, men som jag förstår det är man i detta nu inne i studion för att spela in sin debut platta.

Musiken är sugande, spejsig, svängigt psykedelisk bluesrock. Sångaren låter ömsom som om Tom Waits och Jim Morrison hade fått ett kärleksbarn som man låtit växa upp i den Tyska Krautrockens varma armar. Och även om jag hittar många Doors referenser i musiken så är det en mer blytung och uppdaterad variant. Skall jag hitta några referenser till nutida musik, så får jag lite av samma känsla som jag får av Dead Soul.
Riktigt bra med andra ord. Hoppas verkligen att jag får chansen att höra mer av dessa herrar. Deras Demo och EP kan man ladda ner gratis från deras hemsida.



Hemsida

tisdag 3 februari 2015

Recension : Lord Dying - Poisoned Altars

Lord Dying har släppt sin senaste platta Poisoned Altars. Jag kan bara konstatera att detta är en skiva som jag verkligen skulle vilja kunna tycka om fullt ut.
Coolt band! Check.
Tung och driven musik, som sitter som en smäck! Check.
Otroligt snyggt omslag. Check.
Sedan kommer vi till min lilla Akilles häl, sången.
Hur mycket jag än vill, så kan jag inte förlika mig med denna typ av staccato vrålande i längden. Det fungerar i små doser, nuförtiden.
Vet inte om det beror på att jag blivit för gammal och att min ungdomliga ilska gått över till en något mer nyanserad indignation.

 Men jag kan bara njuta den i små doser. Fast då och då blir det helt underbart. Därför blir mitt betyg förhållandevis ganska lågt. En massiv tvåa, men då det är ett väldigt personligt betyg, är jag rätt övertygad om att det blir ett mycket högre betyg för den som är mer förlåtande till denna sångstil.





Facebook

måndag 2 februari 2015

En liten guldskatt på Kulturhuset

Tänka sig vilka skatter man kan hitta i sin närhet om man bara går lite utanför sina vanliga stigar.

Häromdagen såg jag att man hade en utställning på Kulturhuset om Horst Schröders serie-emperie med anledning av att det var 30 år sedan han gav ut första numret av Epix. Som gammal fanatiker av det mesta som han gav ut när det begav sig kände jag att denna måste jag ta en titt på, särskilt som jag jobbar i närheten.

Det visade sig att utställningen i sig var rätt kass. Men...

I anslutning till Serieteket så har man en biblioteksavdelning (Film& Musik) som är en guldgruva för en rocknörd som mig. Här har man hyllmeter med alla upptänkliga rockbiografier och DVD:er med konserter och dokumentärer. Typ, allt man kan tänka sig, från Jazz/Blues till Black Metal och allt däremellan.
Gillar man dessutom film så ser det ut att vara likadant på den avdelningen, men den hann jag inte kolla upp på min lunchrast. För att inte tala om alla serierna på Serieteket ...
Allt detta tillgängligt, bara man har ett lånekort på Stockholms Stadsbibliotek och vägarna förbi Kulturhuset.

Behöver jag säga att jag kommer att återkomma fler gånger....

söndag 1 februari 2015

Sälja min Dio promo?

Sitter och går igenom lite skivor och hamnar på en CD som jag tänkte, kanske det är dags att sälja. Det handlar om Dio - Lock up The Wolves i en flashig och väldigt limiterad promoutgåva. En riktigt bra platta, men jag misstänker att det finns någon annan därute som skulle uppskatta just den här utgåvan mer än mig. Vad tror ni, vad kan den vara värd?


Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...