fredag 21 mars 2014

Recension - The Pretty Reckless : Going to Hell

The Pretty Reckless som just släppt sitt album Going To Hell. Ett album av radiovänliga rockrökare i en kommersiellt anpassad farlighet. Det går väl inte att undgå att fokuset till mångt och mycket ligger på sångerskan Taylor Momsen. Vilket inte är är något problem i sig, snarare tvärt om, eller åtminstone så länge resten av bandet kan ta det fokuset. Och skall man hårdra det hela så är det väl lite hennes band, helt enkelt, då hon både är grundare, frontfigur och låtskrivarmotor.

Taylor har dessutom en brokig bakgrund som gör att att det blir lite extra spännande. Eller vad säg om att gå från Katolsk skola till att nu släppa en skiva vid namn Going to Hell, där en av de största låtarna är baserad på texten "...We belong way down below" och uppträda mer eller mindre naken i videon så när som på ett påmålat  kors... Eller det att hon varit modell sedan 2-års åldern och medverkat i en hel del filmer och TV-serier.

Taylor Momsen då
Taylor Momsen nu


 Erkänn att även du tycker att i vissa fall går utvecklingen åt rätt håll? :-)

Well, tillbaka till musiken. Som jag nämnde innan så handlar det om tämligen radiovänlig rock. Det spänner från skira små halvakustiska nummer till bombastiska rockrökare. Oftast trallvänligt, men ändå med ett visst mörker smygandes i bakgrunden. Låtarna gungar på med en klassisk bluesgrundad hårdrock och tar upp ämnen som sex, död och religion.
Ofta lite dubbelbottnat så att var och en kan få tolka dem lite som dom själva vill. Taylor har en kompetent pipa och det är inget fel på musiken, man får bara hoppas att de inte kommer i skymundan för marknadsföringen.
Men så länge man kan balansera på den tunna linjen mellan marknadsföring och talang så tror jag man har en rejäl chans att lyckas. Dessutom har ju naket och sex en viss plats i rockens historia och kan vara en säljande faktor om det görs på rätt sätt. Huruvida man lyckas med det här, ja det får väl framtiden utvisa.
När det kommer till marknadsföring så är det väl oundvikligt att bandet riskerar att jämföras med Huntress och Jill Janus, och även om båda gängen är talangfulla så det räcker, och det finns vissa gemensamma nämnare så tycker jag nog ändå att det finns lite mer värme och variation i TPR's musik.

En skiva som passar in i de flesta skivsamlingar även om den inte sticker ut åt något håll. Därför blir ett ändå ett ganska hyfsat betyg även om det inte blir någon toppnotering, 3 starka ess av 5 möjliga.


Sammanfattning:
Betyg: 3/5

Favoritspår: Follow Me Down och Heaven Knows
Skivbolag: Razor & Tie
Release: Mars 2014




 

Bandet består av följande lirare:
Taylor Momsen - Vocals
Ben Phillips - Guitar
Mark Damon - Bass
Jamie Perkins - Drums

Tracklist:

  1. ‘Follow Me Down’
  2. ‘Going to Hell’
  3. ‘Heaven Knows’
  4. ‘House on a Hill’
  5. ‘Why’d You Bring a Shotgun to the Party’
  6. ‘Sweet Things’
  7. ‘Burn’
  8. ‘Blame Me’
  9. ‘Dear Sister’
  10. ‘Absolution’
  11. ‘Fucked Up World’
  12. ‘Waiting for a Friend’

Mer om Bandet:
Facebook
Hemsida
Spotify



Support The Bands You Like!!

2 kommentarer:

  1. Mkt intressant! Tack för tipset! TPR kan bli en kandidat till Metal Goddesses blogg.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Baserat på det jag läst på din blogg, så är det nog helt enkelt ett måste. :-)

      Radera

Obs! Endast bloggmedlemmar kan kommentera.

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...